Iran, Trump mjukare: De håller inte med överens, vi ökar inte sanktionerna
President Trump vill rädda ansiktet åt USA på det värsta avtalet som någonsin undertecknats, som Trump själv definierar det. Nationella säkerhetsrådgivare rekommenderade enhälligt att Trump inte intygar Teherans efterlevnad av avtalet, men att inte be kongressen införa nya sanktioner mot Islamiska republiken, vilket kan leda till att avtalet upphör. Washington vill arbeta med kongressen och europeiska allierade för att sätta ny press på Iran, enligt strategin som utvecklats av nationell säkerhetsrådgivare HR McMaster och hans team. En strategi som dock ser ut att hålla kärnkraftsavtalet undertecknat av Barack Obama oförändrat, åtminstone tills vidare. Vikten av att upprätthålla avtalet med Teheran upprepades i går av försvarsminister James Mattis, enligt vilken det ligger i USA:s intresse att stanna kvar i avtalet, även överenskommet med andra världsmakter. Kongressen ber presidenten att intyga iransk efterlevnad av avtalet var 90:e dag och enligt internationella inspektörer och de högsta amerikanska militära myndigheterna respekterar Teheran sina åtaganden. Enligt lagen har kongressen efter presidentens avslag 60 dagar på sig att besluta om den ska återinföra sanktionerna som upphävdes med avtalet. Trump förväntas meddela sitt beslut i början av nästa vecka; då kommer Vita huset att pressa republikaner i kongressen för att hindra dem från att rösta för att införa sanktioner. I utbyte lovar Trump att starta en ny kampanj mot Iran, i synnerhet mot dess stöd till extremistgrupper, med början i Hizbollah. Hittills har Trump intygat efterlevnad av avtalet i april och juli.
Insikter om avtalet
Västländer har gått med på att fasa ut de ekonomiska sanktioner som införts mot Iran de senaste åren, medan Iran har gått med på att begränsa sitt kärnkraftsprogram och tillåta regelbundna FN-kontroller av sina kärnkraftsanläggningar (installationer som Iran säger att de endast används för att utveckla kärnkraft för civila ändamål, och inte för militära ändamål som västländer anklagar).
Här är de viktigaste punkterna som förväntas från avtalet mellan Iran och stormakterna undertecknades den 14 juli 2015 i Wien.
- Iran kommer att minska sin urananrikningskapacitet med två tredjedelar. Anrikningsanläggningen kommer att stanna av Fordows uran;
- Lagren av låganrikat uran ska minska till 300 kilo, vilket motsvarar 96 procent mindre. Detta kommer att uppnås antingen genom att späda ut det eller genom att frakta en del av förråden ut ur landet;
- Reaktorhärden i kärnkraftverket i Arak kommer att tas bort och utformas så att den inte kan producera betydande mängder plutonium.
- Iran kommer att tillåta inspektörer från Internationella atomenergiorganet (IAEA) att ta sig in på kärnkraftsanläggningar, inklusive militära, om FN misstänker aktiviteter kopplade till urananrikning. En oberoende kommission kommer att utvärdera från fall till fall och Iran kommer att ha tre dagar på sig att ge tillstånd. Inspektörer kommer bara att kunna komma från ett land som har diplomatiska förbindelser med Iran.
- När Internationella atomenergiorganet (IAEA) verifierat att Iran har genomfört den överenskomna kärnkraftsplanen kommer FN, USA och EU att häva sanktionerna.
- Restriktioner för vapenhandel med Iran kommer att finnas kvar till 2020, och restriktioner för missiler och ballistisk teknik till 2023.
Om det finns misstankar om att Iran inte har följt kärnkraftsavtalen kommer en kommission att försöka lösa frågan inom de närmaste 30 dagarna. Om kommissionen inte lyckas lösa konflikten kommer ansvaret att övergå till FN:s säkerhetsråd. Ett veto från en permanent medlem av rådet skulle innebära att sanktioner återinförs.