Putin kommer att träffa Erdogan i Ankara den September 28, fokusera på Syrien och S-400
Vi får veta av Agenzia Nova att den ryske presidenten Vladimir Putin kommer att träffa sin turkiske motsvarighet, Erdogan, nästa torsdag. Erdogan meddelade detta i ett tal på Bloomberg Global Business Forum i New York och tillade att han före mötet i Ankara kommer att ha ett telefonsamtal med Putin den 25 september. ”Vi ska äta middag tillsammans på torsdag och prata om utvecklingen i Syrien.
De tre länderna som garanterar vapenvilan i Syrien, Turkiet, Ryssland och Iran har under de senaste dagarna nått en överenskommelse i Astana, Kazakstan, om gränserna till säkerhetszonerna där observatörer kommer att skickas för att övervaka vapenvilan. Den norra staden Idlib, under kontroll av jihadistiska terroristgrupper, är också en del av dessa nedtrappningszoner. Ryssland, genom en av sina tjänstemän, hade redan meddelat att varje land skulle skicka 500 soldater till säkerhetszonerna. Tekniska samtal om hur styrkorna ska sättas in pågår fortfarande. Mötet mellan de två statscheferna, rapporterar tidningen "Hurriyet", kommer också att handla om köp av S-400 antiballistiska missiler från Ryssland, ett ämne som har väckt oro bland Ankaras allierade i Nato.
Det finns redan S-400 i Syrien och Turkiet måste också ha dem. Vi vill inte bara ha S-400, utan också S-500, till och med S-600, tillade Erdogan. Den turkiska statschefen underströk också hur det finns "andra beslut" som landet måste fatta när det gäller försvaret, som eventuellt köp av ballistiska missiler. Den 14 september förra året avvisade Erdogan öppet kritik från det västerländska samfundet om det nya avtalet som undertecknats med Moskva för förvärvet av missilförsvarssystemet S-400. Turkiet, som medlem av Nato, kommer att fortsätta att implementera sin försvarsapparat, sa Erdogan. Den turkiske presidenten tillade att "även om det internationella samfundet inte har accepterat köpet av missilsystemet från Ryssland" kommer Ankara att fortsätta att "vidta alla nödvändiga åtgärder" för att garantera landets säkerhet. Tidigare hade Erdogan också deklarerat att hans land redan har betalat en deposition till Ryssland för köp av antimissilsystemet. I sin tur rapporterade Vladimir Kozhin, rysk presidentassistent, att tillhandahållandet av systemet fullt ut uppfyller Moskvas intressen i militärt tekniskt samarbete. "Jag kan bara garantera att alla beslut som tas i detta kontrakt strikt överensstämmer med våra strategiska intressen", sa Kozhin, enligt Tass-byrån. Tjänstemannen tillade att reaktionen från väst, som försöker sätta press på Turkiet, är ganska förståelig. Pentagon skickade ett hårt meddelande till Turkiet den 31 juli och anklagade det för att köpa det ryska försvarssystemet istället för att investera i Nato-teknik.
Vid det tillfället sade USA:s försvarsdepartements talesman, kapten Jeff Davis, att Pentagon var bekymrad över Turkiets köp av rysk teknologi eftersom det kan komma i konflikt med utrustning som används av andra medlemmar av alliansen. "Det är generellt sett en bra idé för allierade att köpa interoperabel utrustning," sa Davis. Pentagons talesman noterade att Washington vill att partner ska köpa material inom NATO-partner och investera ytterligare i alliansen. Några dagar tidigare hade talesmannen för det turkiska presidentskapet, Ibrahim Kalin, understrukit att få frågor återstod att klargöra för att formalisera kontraktet för leverans av det ryska antimissilsystemet till Turkiet. I en intervju som gavs i mitten av juli till sändaren "Trt Haberturk" underströk den dåvarande turkiske försvarsministern, Fikri Isik, hur Ankaras regering hade för avsikt att köpa S-400 för att använda dem "på kort sikt", för då utveckla ett "autoktont" försvarssystem i samarbete med Frankrike och Italien.
Allt tekniskt arbete har slutförts – tillade Isik – och vi har nått det slutgiltiga beslutet att förvärva S-400-systemet från Ryssland”. Därefter meddelade Isik undertecknandet av ett avtal med det italiensk-franska Eurosam-konsortiet för att utveckla sitt eget antimissilsystem. I början av juni sa dock den ryske presidenten själv, Vladimir Putin, under det internationella ekonomiska forumet i S:t Petersburg att Moskva var redo att sälja S-400-systemet till Turkiet. Det finns dock enorma osäkerheter kring det faktum att Ankara faktiskt kan förvärva systemet och integrera det med Natos, kopplat till eventuella allvarliga konsekvenser på politisk och geostrategisk nivå och till icke försumbara problem ur teknisk synvinkel. Ankara skulle i själva verket bli det första Nato-landet att skaffa ett ryskt strategiskt system som inte kan integreras i alliansens missilförsvarsnätverk och med förvärvet av S-400 skulle man tvingas göra koder och hemligstämplad information om missilerna tillgängliga för ryska tekniker, amerikaner, såväl som de andra NATO-systemen, såsom detektionsradar, dataöverföringssystem och så vidare, som är involverade i försvarsnätverket.